Aterra Bloggen

Upplevelser på land och hav.

Surfski VM Bretagne Frankrike

Posted by aterrakayak på 18 september 2019

Mitt surfski VM…

Vi var ett riktigt härligt gäng nere i Frankrike. Kul också att vi hade fyra yngre förmågor med oss. Hoppas vi får ännu fler ungdomar till Portugal 2020. Quiberion är en mysig liten by som ligger på en halvö och det borde båda för riktigt bra downwinds. Dock blev det en vecka nästan helt utan vind, inte mitt favoritunderlag precis. Vi fick i alla fall en träning i vågorna och vis av erfarenheten borde jag kanske kört open istället då det var lite vind i alla fall, snedsurf är jag van vid för det är det jag alltid har här hemma. Och min Vault älskar att gå på skrå.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi fick även uppleva en arrangerad tränings-downwind med ok vågor, finfint om man nu gillar teknisk skråsurfning.  Startade sent bland de 120 som gav sig iväg, ville stärka självförtroendet och jaga bakifrån. Kändes bra och jag blev lite överraskad över att jag kunde med lite tryck köra ifatt en man som brukar vara långt före mig på tävlingar annars. Nåja jag fick lugna mig efter ett tag, men det kändes bra att surfa ifatt och förbi de som startat tidigare.

VM Master som jag upplevde det.

169 startande och 21 i min klass. Start stående vid skin med knapp knähöjd som snart blev hela vägen upp till skrotum. Jag fick backa bakåt istället för att vara i första led, ville inte riskera och vurpa. Starten gick såklart precis när jag stannat upp och det kändes som jag kom iväg sent, jäkla massa paddlare framför. Iväg och häng på vågen som vi alla skapar, ligga kvar ett tag på samma våg, vila efter det första hårda rycket. Gled in efter ett tag i en liten klunga men det gick för sakta så jag körde upp till nästa. Efter ett tag ingen aning hur länge, så delades klungan upp och jag valde att följa den som gick utåt.

Hade planen helt klar i huvudet nu. Var redan ganska trött efter den tuffa starten, inte tränat särskilt mycket sedan Peru. Efter ett tag var vi fyra i klungan och, V12, Swordfish och en Nelo med bred fin bak som gav mig en bra våg att hänga på. SF killen hade extremt svårt att hålla kursen så det var inte helt lätt att ligga bakom, men jag kunde ibland sluta paddla helt. Vilket jag behövde, bestämde att efter 5 km skall jag testa hur vågorna känns utan deras hjälp. Det krävdes för mycket jobb för att dra iväg så tidigt så jag gick bak igen. Gjorde samma sak vid 7km, men nej, och vi hade börjat ta in rejält på klungan framför, de var många, tyvärr så blev tempot för högt för V12 killen så han backade. Jag har inte bästa tekniken men undrade när han låg jämsides hur i helsike han skulle orka ta sig i mål. Han ville inte heller ligga bakom oss utan låg kvar sidan om och slet för att vara först. Vid 8 km var vi så nära klungan så jag gjorde ett surfförsök till. Det kändes lättare men vågade inte då det var några som var uppe och högg på oss och ville gärna ha platsen bakom Nelon. Det var ett misstag av mig jag hade kunnat komma ifatt den större klungan där även om vi närmade oss då så hade vi tappat när vi kom till 11km och då hade jag bestämt mig för att dra iväg oavsett.

Gruppen framför var mer eller mindre helt splittrad nu. En Stellar kom från höger men han var snabbare så det blev för tufft att hänga på. Åt vänster låg överraskande många, de körde för långt in, jag jobbade utåt hela tiden, tvingade mig själv att inte ta den bekvämaste vägen. Närmade mig och körde om satte fokus på nästa ski, ifatt och dra iväg. Långt framme låg en röd Nelo, jag satte fokus på honom men trodde inte riktigt att jag skulle komma dit. Men var snart framme i aktern, kommer inte ihåg om jag låg i våg eller om jag fortsatte att dra mig utåt. Om och förbi och han hängde på min våg istället, nytt fokus framåt och efter ett tag hade han släppt men jag ville ha hjälp och peppade honom att hänga på till en Epic framför oss. Det lustiga var att han visste vem jag var och använde mitt namn, engelsk kille upptäckte jag senare, gentleman såklart! Han fick släppa när vågorna blev bättre och bättre, Epic killen gick för långt ut och när det bara var några kilometer kvar var jag ifatt. Jag hade många till höger om mig och en hel del till vänster. Och jag hade en plan…

Jag hade absolut noll känsel i axlar och armar jobbade med att släppa paddeln de får sekunder jag fick surf men ville länka så mycket som det gick, kände mig helt stum, började tänka på vurpor, hade inte klarat av att komma upp tror jag och tankarna vandrade dit. ”Fokus, Fokus” skrek jag!

Någon km kvar och av med leashen, såg flera som glömt att ta av den i tid dagen innan.

Nu var det dags att sätta min plan i verket, hade en massa båtar till höger om mig som var på väg in men jag kände mig betydligt snabbare. Inbillning eller ej det kvittar det var tankarna som fick mig att slita ut kroppen till max. Nu såg jag inget mer än målet och vågen framför den våg jag låg på hela tiden framåt, ”ta i för fan”, gjorde en miss och blev skitförbannad. Nära nu hård sidsurf 45-60 grader i fina jämna vågor paddlade som en galning, hela överkroppen helt stum. Förstod inte hur jag kunde röra mig och tänkte släpp inte trycket de minsta för då är det stopp. Närmar mig mål och ja min fantastiska ski gör precis som jag vill och jag vänder upp henne mot stranden 30 meter vänster om målet nästan precis där jag bestämt mig för att gå iland. Hoppar av och tar faktiskt tid på mig att ta upp båten på land. Nu springer jag, nej, jag svävar fram, har noll känsel i benen men fan vad fort jag kunde springa. En hel skolklass peppar mig de skriker och hejar, så jäkla go känsla. Utanför målet ligger två tre skis och tumlar runt som just var före mig. Dagen innan hade jag sett det samma, det var snabbare att gå iland en bit vänster om målet.

I mål, yr och helt borta, fick hålla mig i portalen för att kunna stå upp. Efter ett tag kunde jag gå tillbaka för att hämta upp Vaulten och tackade kidsen och fick ännu mer pepp på franska. Blev lite rörd där…

Nöjd med rejset även om jag kanske borde dragit iväg tidigare. Men bara 18 minuter efter klassvinnaren Greg Barton.

Fantastiskt väl organiserat av klubben i Quiberion. Skön stämning och så jäkla kul att
träffa alla nya och gamla bekantskaper.

Siffror och värdelöst vetande:

  • 169 deltagare i masters herr från 35 år och uppåt.
  • Placering: 14 i min klass.
  • Placering: 103 av 169 alla masters.
  • Antal deltagare i klasserna över mig 14
  • Antal deltagare i min klass 21
  • Antal omkörda paddlare i masters herr 5 min efter start till mål: 29.
  • Resultat: http://www.ocr2019.bzh
  • Trackinglänk

Surfski VM Open Senior bilder.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: