Peniche 1 2012 blogg
Pastaleria Suica landar jag på som vanligt i väntan på flygbussen hem. Te och några förföriskt goda bakverk som belöning för en tuff och otroligt kul vecka. Lissabon är en hektisk storstad så här på dagtid, människor går förbi mitt tillfälliga kontor och fikaplats på väg till jobb eller shopping. Turisterna har lite lägre tempo och ser sig om efter förlustelse. En uteliggare rusar fram och snor åt sig en tröja från en orkester av zigenarmusikanter och palaver uppstår för en kort stund. Uteliggaren blir snabbt av med sitt stöldgods igen och går tillbaka till sin plats där han sitter med handen ute. Arabiska solglasögonförsäljare smyger runt och försöker sälja solglasögon och ibland visar de upp en hand med hårt packad gräs. Försäljarna blir osynliga när den patrulerande polisen kommer, nästan varje gång jag varit här har civilpoliser haffat försäljare, de förhörs och polisen beslagtar varorna. Men en stund senare står de där igen med nya ”glajer” att sälja. Nu verkar det vara en ny strategi med synliga poliser som stör försäljarna. Det verkar funka för jag blir inte en enda gång erbjuden gräs denna gången. Zigenarorkestern börjar spela upp, en polis passerar förbi dem och de ser lite oroliga ut för ett tag men polisen bryr sig bara om de som säljer.
Lissabon känns annars som en säker stad att uppleva, både natt och dag. På mina nattliga fotorundor som ibland leder till Bairro Altos utkanter där jag ibland träffar på de som lever runt sin ytterdörr med en spliff i mungipan och där reggiemusiken är en del upplevelsen. Coola snubbar med rastahår som låter drogerna ge upplevelser istället för de verkliga livet. Jag har aldrig fått fotografera dem även om jag förklarar att de blir suddiga på bilderna. Lite längre in i Bairro Alto var det igår full komers som vanligt även om en tisdag är lugnare, halvrisiga och lite lyxiga barer och krogar varvade om vartannat. En spännande miljö att vandra i oasvsett om man är hungrig törstig eller ej. Lite utanför mitt hotell blir tramspåret en bar när tramen parkerat för natten. Barhäng på gatan, eller ”gatan som vardagsrum” som en känd resereporter beskrev det när han mötte liknande beteende runt om i världen på sina resor.
I torsdags hämtade jag fem surfhungriga deltagare till årets första surfkajakkurs i Peniche. Lina, Anton, Richard och Thomas som hade dottern Anna med sig. Vi fick första dagen perfekta nybörjarförhållande i lä av västanvinden på norra delen av Balealstranden. Vackra gröna vågor gav deltagarna en fin start på sin surfkajakkarriär. Jag blev mäkta imponerad av hur bra det gick för alla. Precis innan vi skulle sluta för dagen drog ett åskväder och en hagelstorm utan dess like över oss. Även om vi hade hjälm så blev vi träffade av hagel genom hålen, vilket gjorde rejält ont, jäklar vilket drag det blev på vind och hagel och ja på oss…
På kvällen hade vår inhyrde chef Dominique det jobbigt med vår välkomstmiddag då strömmen hade gått. Men han klarade krisen tack vare gas och grill. Hela huset var samlat så det blev ett riktigt kul party med kul människor från både Norge och England.
Dag två fortsatte det att vara fina förhållande och mot slutet fick några till bra bottensvängar. Dagen efter på onsdagen brukar det lossna lite men västvindar på Lagidestranden och inga vågor i ”hörnan” på Baleal gjorde det tufft. Vindarna förstörde vågorna och deltagarna fick köra hårt i skummet för att tillgodogöra sig sina nya kunskaper. Höga brytande vågor är tuffa att möta på psykiskt och fysiskt. Vågorna var runt en två meter och för er som testat någon slags surf innan så vet ni att det känns högt.
Det var lite spända deltagare på torsdagsmorgonen när vi kom till stranden, men vinden hade lagt sig och vi har underbara gröna vågor nedanför oss där vi sitter och tittar ner på havet i Watertechvanen. Nu fick alla efter ett tag tillbaka självförtroendet. Och någon fick till och med till hyfsade toppsvängar. Jackie en kvinna från Australien visade oss i sin waveski hur det skall gå till. 45 kilo tjej i 55 års åldern som är vig som en gymnast och har waveskisurfat nästan sen 70 talet då waveskin såg dagens ljus visade sin tallang. Vackert och graciöst som bara den när hon dansade fram över vågorna. Försökte filma henne men hon var så liten så jag kunde inte se henne i kameraskärmen, ja någon snutt blev det väl hoppas jag. Vi träffade även Bob från Holland som även han med sin fru var en frekvent Peniche besökare.
Fredagen bjöd igen på rena fina vågor som nu hade växt en halv meter vilket nu mer gladde deltagarna än skrämde dem. Förmiddagspasset var något alldeles extra och när vi höll lunchpaus började det blåsa lite igen men vågorna höll sig och det bjöds på superbra vågor ända tills vi helt utmattade måste sluta. Jag fick avsluta med att missa en roll och dra mig ur vilket jag inte brukar göra men tänkte att jag kör så länge som det går åt skogen (första rollen jag missar här sen hösten 2010…lite kaxig för det 
). Ungefär samma inställning hade Richard och Anton som vägrade att ge sig innan den andre gett sig.
Anna som drömt om att lära sig surfa bräda och kunde redan andra dagen resa sig upp och få till en surf. Aterra kan nere i Peniche erbjuda kurser i brädsurfing, SUP surf, SUP turpaddling och mountinbike. Vi har även tillgång till en studio där det erbjuds bl a Yoga och Pilates. Medföljande som inte vill kajaksurfa och vill ha en aktiv semester kan välja från ett spännande utbud.
En fantastisk vecka med många goa skratt på de sena kvällarna och härliga upplevelser i vågorna.
Tack Anna, Lina, Anton, Richard och Thomas för en fantastiskt inspirerande och spännande vecka, vilket härligt gäng ni var!
Nästa surfkajakkurs är 1-5/6 och 5-9/10. Häng med!
Detta bildspel kräver JavaScript.
Foto: Lina Vleugels Richard Gudmundsson Leif Davidsson
. Men det var riktigt kul fast det vara plattvatten, kanske beroende på att jag satt i Flash och bara det är ibland en utmaning för mig.
